Hertha Hillfon

6 juni16 augusti 2015

Sommarens stora utställning ger en generös presentation av en keramisk förnyare: Hertha Hillfon som gick bort hösten 2013.

Hertha Hillfon (1921-2013) rörde sig ledigt mellan konstens alla fält: från experimentella lerbyggen till vardagens rekvisita, från abstrakta experiment och bruksföremål till symboliska stoder och porträtt. Hon utsmyckade folkhemmet och porträtterade dess gestalter. Liljevalchs presenterar konstnärskapet men också den magiska miljön runt hemmet och ateljén i Mälarhöjden. 

Utställningen är en hyllning till Hertha Hillfons konstnärskap genom en lustfylld biografisk verksresa, från det tidiga till det sena. Det är också ett försök att i två salar via monumentala bilder återkalla känslan i uterummet och ateljén som ritades av maken Gösta Hillfon. Här bodde och skapade Hertha Hillfon under mer än fem decennier, ända fram till sin död i oktober 2013.

Liljevalchs chef Mårten Castenfors pekar i katalogens förord på hennes bohemiska framtoning:

– En synnerligen dramatisk person – omgiven av ett otal historier. En skröna redan i livet som efter sig lämnar ett rikt symbolladdat material. Stort som smått, alltid personligt: verk med berättelser om nära och kära, verk om vardagens ting, verk fyllda av passion och mystik.

Hertha Hillfon föddes 1921 i Härnösand, som nummer fyra av 14 syskon. Hennes lillebror Lars Lennart Forsberg gjorde 2000 den Guldbaggebelönade dokumentären Min mamma hade fjorton barn om syskonskaran. Familjen flyttade 1933 till Stockholm och i sena tonåren började Hertha Forsberg på såväl sjuksköterske- som målarskola. På målarskolan mötte hon blivande maken Gösta Hillfon och de fick barnen Curt och Maria i mitten av 40-talet. Då flyttade de också till Göstas föräldrahem på Sexstyversgränd i Mälarhöjden, där de blev kvar livet ut.

Hertha Hillfon valde konstnärsbanan sent. 32 år gammal började hon på Konstfack efter att ha tecknat och målat bredvid göromålen som småbarnsmamma. Hon hade också skaffat sig intryck och kunskaper på studieresor till Italien, där hon särskilt kände samhörigheter med etruskernas konst. På Konstfack valde hon keramiken och lärde sig hantverket från grunden.

Debuten och genombrottet kom i två steg. Hösten 1958 deltog hon i samlingsutställningen Form i centrum och betecknades redan där som en sensation, en annorlunda och "barockfrodig" konstnär. Separatutställningen i januari 1959 fick kritikerna att jubla över hennes rustika krukor och handbyggda skulpturer som bröt med 50-talets strama och svala formideal.

Efter några år sökte sig Hertha Hillfon till vardagstingen för sina uttryck och gav keramiskt liv åt det hon hade omkring sig – katten, en brödfläta, en barnskjorta, makens kavaj... En rund brödkaka blev en klassiker som tillverkades länge och vars gipsform ännu finns kvar i verkstaden.

Liv och arbete flätades samman för Hertha Hillfon. "Avgörande var att aldrig släppa kontakten med hemkänslan och vardagslivet med leran, brödet, familjen", betonar Petter Eklund i en essä i katalogen, som börjar i ett frukostmöte i Hertha Hillfons blå hus i Mälarhöjden och växer till ett personligt porträtt av konstnären.

Snart kom uppdragen att skapa för de offentliga rummen. Det svenska folkhemmet fick nya skolor, sjukhus, banker, bibliotek, kommunhus och miljöerna skulle få sin del av skönhet och kulturella upplevelser. När maken Gösta hade ritat det stora ateljéhuset 1968 kunde Hertha Hillfon ta sig an de riktigt mäktiga verken. En hyllning till vallonsmederna i på Leufsta herrgård, en skulpturgrupp med bagge och träd till statliga Karolinen i Karlstad, en vägg åt Operaterrassen där munnen med de fylliga läpparna dök upp första gången. Porträtt, ofta i helfigur, av både närstående och kända personer som Astrid Lindgren, och stora masker – inte konstigt att det gick åt två ton Höganäslera om året.

"Om man har sett Herthas keramik men inte sett hennes hem och ateljé så har man inte sett eller förstått Hertha, än" skriver konstnären Dan Wolgers i en text i katalogen där han betonar arkitekten Gösta Hillfons betydelse för hustruns skapande och pekar på en rad arkitektoniska detaljer, lika arbetsfrämjande som kärleksfulla.

På Sexstyversgränd skapades ett unikt och sammanhängande komplex av ateljé, verkstad och hem. Överallt, både inomhus och i den kuperade trädgården, fanns hennes verk – förlagor, färdiga, skadade, uppställda, i lådor eller förråd. På Liljevalchs försöker vi via Mattias Lindbäcks bilder återkalla känslan i denna skaparmiljö. Föreningen Hertha Hillfons Vänner arbetar nu för att återföra konstverk till Mälarhöjden och skapa Stockholms första allmänt tillgängliga kvinnliga konstnärsateljé.

Katalogen är formgiven av Patric Leo och innehåller, utöver de nämnda texterna och Mattias Lindbäcks rika bildmaterial, också fem nyskrivna dikter av poeten Eva Runefelt som vandrat runt i Hertha Hillfons ateljé och trädgård och funnit spår och minnen.

Arne Leeb, vän och granne till familjen Hillfon, har varit utställningskommissarie och sammanställt rumstexterna.

I Skulpturhallen ordnas keramisk verkstad sju dagar i veckan, i Herthas anda och under ledning av Den Pedagogiska Designbyrån. Här får barnen dreja, kavla och ringla med lera. Varje öppetdag kl. 11-16.

 

6 juni16 augusti 2015

Utställningar & Evenemang

Liljevalchs öppettider

Liljevalchs har stängt för renovering och grundförstärkning. Men vi bjuder på konst ändå i sommar: Utställningen Döden – en utställning om livet visas i Galärvarvsparken 4 juni–4 september.

Liljevalchs infokiosk har öppet varje dag kl 12-16. Här kan man få information, köpa katalog och låna hörlurar till Anna Kochs ljudverk. Varje dag kl 13 hålls en allmän visning av utställningen; övriga tider går det bra att ströva på egen hand.

» Utförlig besöksinfo

Om Liljevalchs

Välkommen till Liljevalchs – Stockholms vackraste utställningsmiljö! Här visar vi konst och form i minst fyra stora utställningar om året.

» Läs mer om Liljevalchs