Johan Stenström

Den tunna strimman av trä som blir till när man vässar en blyertspenna liknar fjärilar eller nattfly. Det hade jag lagt märke till när jag satt och skissade över ett annat arbete som skulle handlat om Franz Schuberts lied Nacht und Träume men som aldrig kom att lämna idéstadiet. Så kan det ju vara ibland – ett arbete kan övergå i ett annat, som när en larv förvandlas till en fjäril. 

Med trästrimmorna framför mig lade jag dem prydligt efter varandra i flera rader och på ett ögonblick hade jag skapat ett alldeles eget naturaliekabinett. Strimmorna var en slags minnesobjekt eller spillror av en svunnen skapandeprocess.

I ett försök att hitta en passande låda att nåla fast trästrimmorna i hörde jag på vinst och förlust av mig till Naturhistoriska riksmuseet. Några dagar senare fick jag till svar att entomologiska föreningen var i färd med att byta ut sina gamla insektlådor mot nya. Det var bara för mig att åka dit och plocka på mig så många jag ville. På vägen dit insåg jag att jag dragit nytta av en rad lyckliga och oförutsedda omständigheter. Det var bara att tacka och ta emot.