Klara Bergman Fröberg

Jag uttrycker mig ofta i teckning. Olika varelser som lever i mitt huvud blir till liv på pappret. Ofta handlar det om minnen, känslor, saker som hänt, eller inte hänt. Emellanåt blir det till en film, som här och nu.

Jag leker mig fram i olika världar. 
Mina tankar blir deras tankar och handlingar, handen styr.
Alltid.
De blir ett bevis på att jag finns, jag är inte längre ensam.
Jag gör teckningar, ger dem fötter, armar och blinkande pappersögon.
Det skulle kunna vara en och samma varelse som tar form i olika byggstenar.
Ansikten förändras.
Fingrar rör sig.
De har samma hjärta.
Alltid.

Mitt andra Liljevachs-verk, Historiesprickor, är skapat av tejp och porslin.
Små bitar som är betvingade att hållas samman.
Detta är konst för nuet, men också för evigheten.
Tejp blir ett sätt att fånga skulpturerna i ett evigt nu, sammanbundna tills tidens ände,
Tappar jag dem i golvet finns de fortfarande kvar.
Och totalt tvärtom.
Tejpen skyddar och läker genom att hålla ihop.
Det trasiga blir helat.
Det är väl det allting egentligen handlar om.
Att hela.
Material som egentligen inte borde mötas.
Jag tejpar världarna levande, återigen.

Född 1994 i Göteborg. Studerar på Umeå konsthögskola.
E-post: klara.tekla@hotmail.com
Hemsida: https://rregnflicka.wordpress.com