Lotten Serrander

En struts. Varför just en struts? Jag är en struts. Har alltid sett mig som en struts. Litet huvud, lång hals, stora lår och nyfiken som få.

Jag föddes 1953, men innan jag fyllt ett år lämnade mina föräldrar Sverige för att bosätta sig i Sydafrika. Jag växte upp där och gick i skola där.

När jag gått ut skolan satsade jag helhjärtat på dansen och utbildade mig till professionell balettdansös. Sen arbetade jag i Johannesburg som både dansös och danspedagog och startade min egen dansstudio.

1979 åkte jag, 26 år gammal till Sverige på semester. Under den semestern upptäckte jag att Sverige och det svenska samhällets värderingar kändes mycket mer som hemma för mig trots att jag knappt talade någon svenska då. Så jag flyttade hit och har aldrig velat flytta tillbaka.

Mina strutsar har dock alltid följt med mig som mitt alter ego, i både med- och motgång. Särskilt viktiga blev de efter två stora och omfattande ryggoperationer. Då använde jag mina målade strutsar i min rehabilitering. Som terapi tecknade jag strutsen i olika situationer eller i olika faser av rehabilitering. De senaste åren har jag skulpterat nyfikna strutsar i makemake, en formbar dekorationsbetong. Materialet är väldigt tåligt vilket gör att strutsarna kan ställas ute i naturen och bli en del av sin omgivning. Där de nyfiket får beskåda eller bli beskådade.

Idag är jag attributör på Stockholms stadsmuseum, där jag jobbat i 20 år med att konstruera, bygga, måla, sy och skulptera till museets alla utställningar. Jag har gått ett flertal konst- och attributmakarutbildningar under årens lopp.

När jag inte jobbar, eller målar spenderar jag mycket av min tid med min man, min familj och våra vänner. Men allra mest tid lägger jag på att renovera och förbättra vårt stora gamla hus eller gräva, plantera och odla i vårt grönsaksland.

Jag är så tacksam för att jag tog beslutet att flytta till Sverige för nästan 40 år sedan och det liv jag nu fått och lever här tillsammans med mina strutsar.